Bestefarsan på mässa

Hej bestaste vänner!

Anledningen till varför jag skriver att ni är mina bestaste vänner är att jag tycker om er enormt mycket! Ni är så hyggliga! När jag loggar in här ser jag riktigt hur det flödar av trevliga kommentarer! Gudskelov, jag blir nästan tårögd - ja varm i hjärtat blir jag!

Idag har jag gjort något ofantligt spännande! Jag har varit på en mässa, och inte vilken mässa som helst utan en "Pryttlar och pinal-mässa" som det hette så snyggt! Mässan innehöll massor av olika stånd där människor visar upp saker som de samlat på sig under åren. Superskojjigt! Nästa år vill jag gå dit igen och ställa ut mina egna pryttlar och pinaler. Inte för att skryta eller så men jag har rackarns mycket grejer så oj, oj, oj: hälften vore nog!

Jag åkte dit med en gammal bekant: Sven-Reine Olofsson, han har jag inte sett på år och dar. Jo förresten, han var ju på mitt födelsedagskalas - jaja skojj var det i alla fall!

När vi fått nog av mässan bar vi iväg våra skinn till en korvmojj där vi tog en korv så snyggt, gott var det! Sen ringde den arma kraken Sven-Reine färdtjänsten. Han var trött och "orkade" inte gå hem - jag blir baskemig förbannad. Det är sådana som han som ger oss äldre människor dåligt rykte! Visserligen ringer jag också färdtjänsten ganska ofta men inte så fort jag är trött och inte orkar gå, det är snarare om jag inte har möjligheten att kunna gå eller liknande. Baskemig!

Jag brusade upp lite grann och för att kyla ner mig tog jag en stros ner på stan för att se på alla lyckliga människor - det hjälper alltid! Sen gick jag hela vägen hem - inte illa va, för en gammal man? Det ni! Inte för att skryta eller så men jag är en rackare på att promenera vill jag lova!

Nu ska jag ta och sätta på en kopp kaffe innan jag går och lägger mig - är utmattad!

Ha det himla bra vänner!

/Bestefarsan




Bestefarsan spatserar fram så snyggt på mässan. Mannen bakom mig var så otroligt irriterande! Han gick efter mig och Sven-Reine hela djäkla tiden, han flåsade oss i öronen, skrattade högt, smålog hela tin' och var bara allmänt irriterande. Baskemig vad sur jag blev. Till slut slog jag honom i trynet - men han klarade sig fint och vi blev av med honom. (Även fast det slutade bra: ta inte lärdom av det där!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0